En ny DT-layout till Hobbyhuset och bortgjord...igen.

Hej igen!

Eftersom jag varit så kreativ den senaste tiden och gärna vill visa er vad jag tåtar ihop så har det blivit ganska tätt mellan inläggen. Hoppas att ni orkar titta/läsa och kanske till och med ge mig en liten kommentar här och där.

I somras tog jag detta fjärilsfoto och det har legat ett tag och väntat på att hamna i en passande omgivning. När jag såg detta foto häromdagen kom jag att tänka på ordet dagfjäril, och detta tillsammans med All Helgona-helgen ledde tankarna vidare till hur skör vår existens är. Ingen vet hur många dagar av liv som finns kvar och då är det viktigt att fånga varje dag och njuta av den. Det är vad denna LO vill förmedla till er.

Till den här kreationen har jag använt mig av papper, blommor och brads från Hobbyhuset.

Blommorna målade jag med lite grön crackle paint och guldglitter och sedan gjorde jag hål i dem med min håltång. Stämpeln är den skogstokigt suuupercharmiga ängeln (från Skogstokiga creations), målad med distresser.

Intelligent...på ett korkat sätt

Min ex-make (barnens pappa) brukade säga ibland att "för att vara så intelligent som du är så är du väldigt korkad", det kanske låter som en elak sak att säga till sin fru men ack så rätt han hade... Mer korrekt skulle man kunna säga att jag ofta är väldigt disträ och liksom glömmer bort att koppla på hjärnan. Det hände mig idag...

När jag åkte bort till Ica för att hämta ett paket (med scrapgodis!!) så stod det en stor stadsjeep parkerad mitt på parkeringen, dvs mittemellan de två raderna av p-platser och i bilen satt en karl och väntade. Med en del knixande lyckades jag iaf trycka in min bil i en av rutorna och något irriterad blängde jag på killen när jag gick in i affären (himla nonchalant att stå ivägen så där...). När jag sedan kom ut en stund senare hade en till bil, modell större, också knycklat sig in i rutan preciiis tätt intill min bil och detta gjorde att jag fick svårt att backa ut, med en bil tätt intill och en bil "parkerad" på tvären bakom mig. Jag började backa och knixa men fick nog och hoppar ur min bil, knatar bak till stadsjeepen och viftar ut grabben, frågar ganska karskt om han inte kan flytta sin bil lite så jag kan få komma ut...varvid han vänligt förklarar för mig att hans bil är stendöd och att han väntar på hjälp. "Du tror väl inte att jag står här mitt ivägen och väntar frivilligt?" frågar han...öh,...jo det trodde ju jag...*R* bara för att visa att han ägde hela parkeringen typ (karl, SUV-ägare....hm fördommar...jag??)

Ja, jag frågade honom faktiskt om jag kanske kunde hjälpa honom på nåt sätt men han tackade nej (undrar just vad han ville säga egentligen...)

Ja, vad säger man...syntax error.

Ha en fin kväll!

Mia